Aktiviteter 2023

 

Välbesökt årsmöte

Efter årsmötet bjöds årsmötesdeltagarna på en härlig middag i Biskopsgårdens matsal. Foto: Liselotte Englund.

Tisdagen den 2 maj genomförde Geijersamfundet sitt årsmöte i biskopsgården. Det var ett välbesökt årsmöte där dryga hälften av samfundets medlemmar deltog, vilket innebär cirka trettiotalet deltagare.

Innan årsmötet. Fr v ordföranden Georg Andrén, föredragshållaren Otfried Czaika, sekreteraren Thomas Blom, Anna Samuelsson och Rolf Ahlzèn. I soffan ligger också husets hund, Svante, som deltog i hela årsmötet. Foto: Lena Sewall

Efter välkomsthälsning av biskop Sören Dalevi genomfördes årsmötesförhandlingarna under ledning av landshövding Georg Andrén. Därefter bjöd biskopen in till middag

                     Otfried Czaika. Foto: Liselotte Englund.

Kvällen avrundades av ett mycket uppskattat föredrag av Otfried Czaika, professor i kyrkohistoria samt stiftsteolog i Karlstads stift. Czaikas föredrag hade rubriken ”Mellan provinsialism, nationalism och internationalitet:  Från Henrik Steffens till Erik Gustav Geijer och vidare till Arvid Runestam. En idéhistorisk spaning.”
Under kvällen fick deltagarna också njuta av högklassig sång av eleverna Stina Gustafsson Pettersson och Frida Gustafsson Pettersson från Geijerskolan, ackompanjerad av Åke Skommar, lärare vid Geijerskolan.

 
Styrelsen konstituerar sig efter årsmötet . Från vänster sekreteraren Thomas Blom, Liselotte Englund, vice ordföranden Sören Dalevi, Rolf Ahlzén, kassören Lars Lingsell (ej med i styrelsen), ordföranden Georg Andrén. Louise Hamilton deltog digitalt . Vid kameran styrelseledamoten Lena Sewall

240 år sedan Geijer föddes

Glada deltagare utanför Geijersgården. I mitten  Elisabeth Arnerius, Olof Andersson och Gunilla Andersson.

Det var en fin dag på Geijerskolan och Geijersgården när Geijersamfundet den 7 januari i samverkan med Karlstads humanistiska förening och den Geijerska släkrföreningen firade att det var 240 år sedan Erik Gustaf Geijer föddes den 12 januari 1783. Vi ägnade denna dag åt Geijers liv och verk i den ort där han föddes och växte upp. Inte minst uppskattat var författaren och  kulturjournalisten  Ola Larsmos (Swede Hollow, Översten m.m.) som föreläste om Geijer som politisk filosof och hur hans syn på bl.a. kolonialism och slaveri förändrades efter hans avfall från konservatism till liberalism. Som en tidig ”postkolonial” debattör verkade han för frigivning av slavarna på den svenska kolonin Sankt Barthélemy. Ett föredrag som Ola själv komprimerat nedan:

Ola Larsmo: Geijer som politisk filosof

"Erik Gustaf Geijer skulle varit en mindre fascinerande person om det inte varit för hans berömda "avfall" till liberalismen 1838. Efter det framstod han för många ur sin gamla bekantskapskrets som oberäknelig radikal – men i efterhand kan vi se att han såg klarare än många andra vart Sverige var på väg. Men vad betydde hans "avfall" i praktiken? Det kan vi få syn på genom att jämföra hur hans syn på kolonialismen förändrades. När han 1819 ger ut "Betraktelser öfver det Europeiska Kolonialväldet" ser han kolonialismen som en sorts nödvändigt ont för att världen ska utvecklas. Han ser grymhet och förtryck, men kommenterar det knappast. Men efter avfallet har han börjat se just de förtryckta som historiska aktörer – han framhåller upproret på Haiti som något uppmuntrande och tar parti för den förtryckta, katolska majoriteten på Irland. Och vid 1840 års riksdag är det han som motionerar om att slaveriet på svenska St Barthelemy genast ska avskaffas, något som blir verklighet 1847, strax efter Geijers död. Då har han drivit på utvecklingen genom den viktiga debattartikeln "Om Slafveriet" i Post och Inrikes tidningar 1845 – en av de viktigaste debattartiklarna i svensk presshistoria”.


Varför liberalismen och arbetarrörelsen glömt honom är en gåta.

Det handlar om Erik Gustaf Geijer”, skrev journalisten och krönikören Sven-Ove Svensson i sin blogg Svenssons släng den 12 januari och fortsätter: ”Mannen som betytt mer för liberalismen och småningom den framväxande arbetarrörelsen än de själva minns. På lördagen den 7 januari fick jag och 70 andra chansen att möta honom hel och levande i Ransäter”, fortsätter Sven-Ove. ”Geijersamfundet, Geijerska släktföreningen, Geijerskolan och Humanistiska föreningen ordnade en heldag kring honom på folkhögskolan, med studiebesök på gården där han växte upp. Vi fick möta hans liv i årtal, lära oss mer om den tid när stångjärnshamrar som de tre vid Ranån försåg världen med järn, höra kunnigt folk diskutera hans insatser som filosof och historiker, först konservativ sådan, sedan – efter ett uppmärksammat avfall – liberal. Hans dikter lästes, hans musik speltes och sjöngs.
En allsidig karl som till slut blev rektor vid Uppsala universitet”:

Bild: Sven-Ove Svensson.
 

Med fem saker har jag befattat mig – ivrigt, om ej med framgång – filosofi, historia, vältalighet, poesi och musik. – Det är de fem fingrarna på min hand, vilka jag i ärlig slöjd uppövat och av vilka jag ej vill uppgiva någondera.

 I Ransäter hugger de av orden i slutet. När jag som bor längre söderut säger ”e mösse” säger de ”e möss”. En mössa. Ofta när jag passerar kommungränsen norrut funderar jag över om Erik Gustaf Geijer också talade så när han växte upp. Eller höll de sig med en ”finare” sociolekt i herrgårdsgemaken? funderar Sven-Ove.
Jag kommer att leva länge på inspirationen från den lördagen nära Ranån. Tack för det arrangörer och grattis på födelsedagen, Erik Gustaf”, avslutadee Sven-Ove.

Dagens musikaliska inslag

Jonas Wärja vid pianot. Foto: Lena Sewall.

Själv var jag, hemsidesredaktören, också mycket tilltalad av dagens musikaliska inslag, som Jonas Wärja, ung kantor i Forshaga-Munkfors församling inledde, med att spela tre menuetter. Två av dem av Anders Piscator (1707–1743) från Ekshärad. Piscator promoverades 1761 till filosofie magister vid Uppsala universitet och var från 1792 verksam som director musices vid läroverket i Karlstad. Han tjänstgjorde även som organist i domkyrkan och verkade också som kyrkoherde och prost i Hammarö. Piscator invaldes år 1800 i Kungliga Musikaliska Akademien som ledamot nummer 187. En av hans elever vid läroverket Karlstad var Erik Gustaf Geijer, som rimligtvis någon gång måste ha lyssnat till de menuetter Jonas spelade.  
Fyra sångare från Karlstads kammarkör framförde under dagen också några tonsatta dikter av Erik Gustaf Geijer ackompanjerade av Jonas – På nyårsdagen (Ensam i en bräcklig farkost), Tonerna (i Carl Leopold Sjöbergs version), Vad jag älskar, Mod och försakelse, På krubbans strå, Stilla skuggor. Till sist spelade Jonas Erik Gustaf Geijers egen tonsättning av Natthimmeln i.

 
Dagens arrangörer och medhjälpare

Louise Hamilton visar gården där hennes anfader växte upp. Foto Sven-Ove Svensson.


Många hade hjälpt till att göra dagen så lyckad. Först och främst initiativtagaren Louise Hamilton , släktföreningens representant i Geijersamfundets styrelse – och för övrigt en av de fem ättlingar till Erik Gustaf Geijer som deltog i dagen.



Lunchplanering. Fr v Geijerskolans rektor Anna Samuelsson, Rolf Ahlzén. Håkan Jonasson och Georg Andrén. Foto: Lena Sewall.
 

Aktiv medhjälpare i förberedelserna var Rolf Ahlzén som liksom Geijersamfundets ordförande Georg Andrén medverkade i ett samtal på scenen. Andra styrelseledamöter i Geijersamfundet, dagens huvudarrangör, bidrog med  att sprida information och komma med uppmuntrande tillrop och synpunkter. 
Humanistiska förbundet i Karlstad och Kristinehamn var värdefulla medarrangörer. ”Utan dem är det tveksamt om vi fått så många deltagare”, skriver Louise i sin rapport och sitt tackbrev till styrelsen och alla medarbetare. ”De bidrog ekonomiskt genom att stå för den hyrda bussen. Dessutom var Fredrik Holm, skattmästare i Karlstadsavdelningen från första kontakten i augusti till själva genomförandet ett ovärderligt stöd. Han och Olof Andersson i Kristinehamn annonserade dagen flitigt och fick många medlemmar att anmäla sig. Olof tog dessutom hand om ”sina” anmälningar, tog emot deras deltagaravgifter och samordnade bilresorna till Karlstad varifrån bussen till Ransäter avgick. Fredrik Holm trummade ihop ett gäng ur Karlstad Kammarkör (där han själv ingick) som bidrog med skönsång.
Den tredje medarrangören, Geijerska släktföreningen, upplät Geijersgården för övernattning för långväga deltagare samt var med och visade museet”.
”Turistbyrån i Munkfors har också bidragit med mycket gott bemötande och informationsspridning”, fortsätter Louise. ”Erlandergården, Fridolf Rudinmuseet och Hembygdsgården hade deltagare med på dagen. Och en stor hjälp har jag haft av Peter Stefansson som också medverkade under dagen med att berätta om Geijergården och med diktläsning. 
Och Geijerskolan måste ha en särskild eloge. Anna Khalid som skötte ljud och bild, Kicki i köket och ekonominansvariga Lars Lingsell m. fl. Liksom Jonas Wärja som stod för det musikaliska inslaget under dagen”.
Louise avslutar sin rapport genom att tacka för att hon fick förtroendet att förbereda dagen, det har känts som ett privilegium.
Ett privilegium var det att få vara med på den väl genomförda dagen. Ett stort tack till eldsjälen Louise Hamilton som med entusiasm och engagemang lade ner ett stort arbete för att åstadkomma den minnesvärda Geijerdag som förgyllde och lyste upp en grådisig januarailördag för alla oss som deltog i den.

Trötta men nöjda vid Geijerdagens slut. Louise Hamilton, Georg och My Andrén samt Ola Larsmo. Foto: Lena Sewall
 

 Årets första styrelsemöte
 
Onsdagen den 22 februari ägde årets första styrelsemöte rum på Residenset. Mötet inleddes med att styrelsen fick en rapport om det mycket lyckade Geijerjubiléet som ägde rum i Ransäter lördagen den 7 januari. Cirka 70 deltagare fanns på plats för att bland annat lyssna till ett föredrag av Ola Larsmo. Geijerskolans rektor Anna Samuelsson, ekonomichef Lars Nilsson och ordförande i Geijerskolans styrelse, Rolf Ahlzén, berättade därefter om skolans verksamhet och vilka utmaningar man ser framgent. En annan viktig punkt på dagordningen var planeringen av det kommande årsmötet i början av maj månad.

Till minne av Per Henrik Magnusson

Per Henrik Magnuson på styrelsemöte 2018. Foto: Liselotte Englund.
 

"En fin person har lämnat oss", skriver Liselotte Englund på vår Facebook-sida. "Per Henrik Magnusson, sedan många år adjungerad hedersmedlem i Geijersamfundet, engagerad Geijervän i skola och samfund. Tidigare landstingsöverläkare i Värmland. Klok och kreativ. Det var PH som dammade av 1600-talsbegreppet ’årsrika’, vilket sedan den tillika nyss framlida Barbro Westerholm idogt fortplantat genom åren. PH blev 88 år rik och för oss andra berikande.
Per Henrik: Tack för alla goda samtal, ditt värv i Geijers anda, dina skarpa tankar, ditt varma hjärta och din glimt i ögonvrån. Vila i frid".
 

 

Sju linjer