Välkommen till Geijersamfundet
Geijersamfundets årsmöte

Årsmöte i Biskopsgården. Biskop Esbjörn Hagberg, vice ordförande i Geijersamfundet, hälsar samfundet och dess ordförande, landshövding Eva Eriksson, välkomna att hålla sitt årsmöte i Biskopsgården. Foto: Olle Österling
Måndagen den 22 mars ägde Geijersamfundets årsmöte rum klockan 18.00 i Biskopsgården, Karlstad. Efter musik av elever från Geijersskolan och årsmötesförhandlingar talade kvällens gäst f riksmarskalken Ingemar Eliasson om ämnet "Är förnöjsamhet ett samhällsproblem?" En utförlig rapport från årsmötet kommer inom kort. Innan dess några bilder från årsmötet.
![]() |
![]() |
Kvällens föredragshållare. Förre landshövdingen i Värmland och före detta riksmarskalken Ingemar Eliasson, tidigare också ordförande i Geijersamfundet, var kvällens föredragshållare. På högra bilden tillsammans med Geijersamfundets nuvarande ordförande landshövding Eva Eriksson.
Geijerafton i Uppsala
|
Värmlands nation i
Uppsala fyller i år 350 år och arrangerar med anledning av detta illustra
jubileum en rad litteraturaftnar under jubileumsåret. Den 24 februari talade
litteraturvetaren Carina Burman om "Geijer som skald". |
|
![]() |
Ett 60-tal personer, mest äldre, men flera unga, välkomnades av Anders Edström, som är ansvarig för jubileumsseriens litteraturkvällar. Barytonsångaren Carl Nygårdh sjöng underbart till ackompanjemang av pianisten Mats Wessling, tre stycken av Geijer, under kvällens föredrag. Stort lyssnande under föredraget. Efteråt kaffe och kaka, fritt samtal, Geijersamfundets foldrar gick åt, sekreteraren presenterades och Carina Burman signerade sin bok Islandet. Längst upp till vänster på bilden skymtar Henrik Flemberg. |
Här några brottstycken av Carina Burmans föredrag:
”Kulturens vagga står i Värmland” säger Bengt Hallgren: ”vem ligger i vaggan?” Geijers tonår är på 1700-talet, märk det. Oktober 1799 till Uppsala, 1803 tar han magistergraden, något hände – vi vet inte vad. Han skulle blivit informator, men tvangs åka hem till Ransäter, då han var ”utan stadga”. Deltar, hemligt, i Akademins stora tävling, vinner priset med ”Äreminne till Sten Sture”. ”Jag är i skogen födder” (sång). Han är nu diktare.
Geijer blir informator i England, får se havet första gången, det återkommer sedan i hans diktning, han skriver som om Värmland låg vid havet.
Sommaren 1804, blivande hustrun Anna Lisa Lilljebjörn, Odenstad. 1809 delas Svenska riket, England är i krig, då grundas Götiska förbundet. Götisk diktning hade funnits tidigare, men stärktes nu. Geijer = Einar Tamabaskälver. Geijer är nu diktare, skriver ofta parvis, två dikter, t ex ”Vikingen” och ”Odalbonden” , som har kallats ”den svenska Havamal”.
Våren 1816 han skall gifta sig. Nu kommer Amalia von Helweg, som träffat Goethe, Schiller, osv. En platonsk förälskelse. Anna Lisa Lilljebjörn hittar Geijers plånbok med Amalias brev, tårar, men ”E Gustaf” och Anna Lisa gifte sig.
Geijer som människa – han arbetar mycket hemma. Han kände sig aldrig gammal, var ständigt ung i sinnet. Arbetar mycket i hemmet. Skriver många dikter till hemmet: julklappsversar, födelsedagsversar osv – dessa är innerliga och fina. Tackar nej till att bli biskop i Karlstad.
Geijer träffar 1834 Fredrika Bremer, från och med nu börjar hans konservatism vackla, sedan kommer dikten ”Nyåret 1838”, och hans avfall. I originalet står ett franskt uttryck ”Det må bära eller brista”. Geijer är ständigt i rörelse, hela livet.
”Ett liv fullt av det oväntade” har någon sagt om Geijer – en bra sammanfattning.
Geijer i Jönköping
Vid Jönköpings Baccanaliska Akademis Par Bricoles högtidssammankomst den 24 april 2009 höll Leif Thor, sällskapets praeses, ett omfattande högtidstal om Geijer. Vid föredraget framförde en kör musik av Geijer (Tonerna, Natthimlen, Stilla skuggor), det lästes dikter av Geijer, och framfördes instrumentalmusik. Det kan tilläggas att Par Bricole är ett ordenssällskap från 1700-talet med rötter bl. a. i Bellman.




